ART LISTA

Djur:

Blomkrabbsspindel

Gråsparv

Insekter

Kardinalbagge

Koltrast

Kålfjäril

Lövsångare

Skata

Skogssnigel

Snäcksnigel

Vanlig groda

Träd:
Bok
Ek
Lönnträd
Rönnträd

Växter:
Förgätmigej
Husmossa
Ipomoea
Lönn
Maskros
Omrbunke
Rönn
Skolgsvioler
Smörblomma
Vitsippa

Litteratur:
Björn Ursing (2013). Fältflora: 867 växter i färg
Nordin, I. (red.) (1999). Ut i naturen: 600 svenska växter och djur i färg. ([Ny utg.]). Tollered: Pedagogisk information





Tankar från litteraturen
Först och främst vill jag tala om att denna uppgift har varit väldigt lärorik och given. Jag tyckte det var en annorlunda uppgift och jag tycker att det är ett ganska nytt sätt och inte många som arbetar på detta sätt. Jag kommer att ta med mig denna uppgiften vidare för att försöka jobba på detta sätt när jag kommer ut i arbetslivet.

Uppgiften anser jag har varit en blandning mellan teori och praktik. Brugge & Szczepanski (2011) skriver i friluftslivetspedagogik hur viktigt det är att arbeta med ett ämne både teoretiskt och praktiskt. I dagens samhälle sker ofta lärandet inomhus i klassrummen där läraren har kateederundervisningar med teoretiska lektioner. På så sätt konstaterar Brugge & Szczepanski (2011) vikten av utomhuspedagogiken och hur viktig den är för barnen,dels för att kroppen behöver röra på sig.
Utomhuspedagogikens syfte är den direkta upplevelsen som barnen får där de förstår "med hela kroppen". På så sätt är det även viktigt att barnen får reflektera över vad de lärt sig.

Jag anser att naturrutan är ett bra sätt att arbeta på för att få in både praktik och teori. Praktiken blir vid detta moment att besöka naturrutan för att se dess utveckling. Teorin blir att man läser om olika växter och arter för att sedan kunna redovisa vad som ses. Jag anser att arbetet med naturrutan får eleverna att använda alla sina sinnen. Enligt egna erfarenheter bör man titta väldigt noga när man är ute i naturen annars finns det mycket man missar. Innan jag läste denna kurs och gjorde naturrutan hade jag ingen aning om vad som verkligen fanns i naturen. När man väl tittar noga och använder alla sina sinnen ( hörsel, känsel, syn, lukt, smak) finns det en hel del nya saker som man kan upptäcka.

Jag anser att man kan jobba med barnen med en naturruta men på ett lite annorlunda sätt. Vi studenter(vuxna) har lite lättare datorvana för att kunna göra en blogg. Jag kan tycka att det är lite svårare för barn att göra det. Om man ska arbeta med barn och naturruta tycker jag att man med klassen indelad i smågrupper kan gå och besöka skogen där eleverna får välja olika naturrutor tillsammans. Brugge & Szczepanski (2011) anser att det är en fördel att arbeta med en liten grupp i naturen eftersom det är både lättare för läraren och barnen att lära sig nya saker bättre. Gruppen kan hjälpa varandra på ett bättre sätt.

Jag anser även att det är viktig som lärare att försöka väcka barns intresse för naturvetenskap. Brugge & Szczepanski (2011) nämner barn som inte har kontakt med naturen som förr. Vissa barn kan uppleva naturen som farlig därför är det viktigt för oss lärare att göra det möjligt för de elever att upptäcka naturen på ett bra och tryggt sätt.

I boken barn och naturvetenskap beskrivs det hur viktigt det är att observera och dokumentera för att kunna lära sig något. Det nämns även hur man dokumenterar genom att videofilma, fotografera, skriva.
Naturrutan behöver dokumenteras genom att fotograferas och skrivas om för att man ska lära sig vidare om det på så sätt anser jag att kopplingen mellan naturrutan och det som litteraturen säger passar ihop. (Barn och naturvetenskap)




Litteratur:

Sandell, K. (red). (2011). Friluftslivets pedagogik- En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm. Liber AB

Brugge, B., Szczepanski, A. (red). (2011). Friluftslivets pedagogik- En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm. Liber AB

Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. Wehner-Godee, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB